Början av februari, mandelträden börjar slå ut! På sin håll är de som vitrosa tussar eller snarare moln bland alla bladlösa träd.

Det måste bli nästa investering - ett litet mandelträd.Tittade på ett hus som var till salu med ett jättestort mandelträd i trädgården. Skulle nästan kunna byta hus bara för det.. Nä det kan jag inte men nästan.

Här håller även Cameliorna på att blomma för fullt. Väntar nu på de vita som fortfarande har hårt knutna knoppar.

Jag hade Paperwhite i kruka inne i Sverige, fastän de inte var drivna eller? Då blommade de i 20° graders värme inne men att de blommat ute på friland här…intressant. Undrar om den kommer att finnas kvar när vi öppnar vår Narcissutställning i Stadsparken i Lund den 11 april, den är så otroligt söt!!

Annars är det kombinationen av att på förmiddagen påta i trädgården och  45 minuter iväg,  åka skidor på nästan 2000 m höjd samma eftermiddagen. Båda fotona är tagna idag.

20 januari. Fortfarande sitter det fina vinröda kaktusfrukter kvar på buskarna men vågar jag plocka dem? Jag skulle gärna vilja ha ett bra tips på hur man skalar dem utan att få taggar med. Även en småblommig pelargon och gurkörten blommar här och döm av min förvåning, de narcisser av tazettgruppen som heter Paprewhite har blommat över julen och är nu nästan överblommade.I morgondagens blogg kommer det bild på denna vackra skapelse. Kinkig utomhus i Sverige, men nästan som ett ogräs här.

18 januari. Fullt av ogräs trots att vi lämnade trädgården den 15 november och då var den i perfekt skick. En varm vinter alltså. Den nyinköpta mimosan blommar för fullt, liksom givetvis min gamla rosmarinbuske. Min kollega i Sverige gav mig tipset att plocka paketera och sälja Rosmarin a la Castiglione. Min produktion startar så fort förkylningen som vi drog på oss på resan ner har gett med sig.

Ett par dagar till sen lämnar vi snön och kylan. Håller just nu på att bestämma vem som ska få följa med...

De två Kameliorna med sprängfyllda knoppar måste få följa med även om de är lite yviga,förra omgången Kamelior torkade ut under våren, men det var före "kassebevattningens" tid.

Alla små pelargonsticklingar av den engelska mörkt vinröda är tänkta att de ska med för plantering på friland men sen då. Verkar lite tokigt att ta med den nyss(alldeles för sent) utslagna limefärgade Amarylisen eller inte, också den kanbli snygg på friland framöver.

Växterna får ju inte ta för mycket plats, vi har ju annat som ska med + hunden.

Men jag får inte glömma den underbara randiga rosen som jag fick i höstas av min kollega, den kommer att passa utmärkt mot muren. Det här låter som om det inte finns några växter att få tag på i Italien,det finns det givetvis men det är kul att testa de växter som man vet hur de beter sig här hemma.

Annars är jag tokig i att samla sticklingar, hittar nya överallt dit vi kommer och de flest tar sig faktiskt. Nu senast har det handlat om pelagoner och verbenor. Sprang på en stor( 1,5-2 m hög)citronverbena i en liten bedårande by som heter San Valentino. Jag älskar doften av verbenan så jag hoppas verkligen att den sticklingen har tagit sig tills vi kommer ner nu i veckan.  

Måste förresten plantera en mynta så att vi kan plocka blad till mintte.

På lördag är det dax igen att ta sig an pergolan, som ni ser behöver rätt mycket arbete till innan den är helt stenlagd.

Idag har ett Persiko och ett Mimosaträd införskaffats hos den lokala plantskolan. Det finns faktiskt ett par tre stycken plantskolor i närområdet och drygt en halvtimme bort hittar jag plantskolor som har stor sortering av riktigt stora och gamla träd. Vad sägs om olivträd som är 3-4 m höga och med knappt 1 m i omkrets kring stammen...

Köpet av Mimosaträdet är för att det blommar under en period när vi planerar att vara i Italien nämligen februari. Kunde inte låta bli att spana på ett fantastiskt Grapefruktsträd fullt av frukt, men idag räckte inte bilen till.

Kaktusfrukterna är färdiga för plockning. Jag använder mig av grilltången för att inte få taggar i händerna, men den är också bra för kaktusarna hänger ner över bergskanten( även om det inte är så långt stup) så det är lite marigt att plocka dem även av den anledningen. Väl i köket tycker jag att jag skalar dem väldigt försiktigt med kniv och gaffel. De är väldigt vackra inuti inte helt olika passionsfrukter, men med väldigt annorlunda smak. Säkert proppfulla med antioxidanter....

Severade dem som garnityr till en pannacotta, jättesnyggt!! men tyvärr fick två av gästerna taggar i gommen så det gör jag aldrig om. Måste komma på ett sätt att skala dem så att inte de pytte, pytte små taggarna inte följer med. Jag får väl fråga Susanne igen om tips.